Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•233
i ena handen och en brinnande cigarr i den andra.
Af någon okänd anledning gick han under namnet
Don Juan från Hagalund, så hette nämligen hans
fädernehem.
Ett ändlöst jubel utbröt. Bravo. Don Juan
ska hålla tal. Tyst nu! Hör på! Trängs inte så
förbannadt! Tag hit, har du en tändsticka! Håll
snaggan på er där borta! Don Juan har ordet.
Don Juan stod stilla och sög med blygsamt
nedslagna ögon på sin cigarr, medan han väntade,
att bullret skulle lägga sig. Det syntes, att han
var en van talare och på förhand säker om sin
succés.
— Gamla prissar, började han slutligen med
ogenerad, litet sluddrig röst. Eller kanske jag hällre
bör säga Ravaillaccar eller festhudikar eller
hedersmeloner — eller för att tala i den högre stilen:
herr kurator, mina landsmän.
Stormande skrattsalvor, under hvilka talaren
begagnade tillfället och sög på cigarren.
— Jag är både smickrad och rörd af det
vältaliga oväsen, hvarmed herrarne behaga hedra mitt
ringa uppträdande. Det har så att säga gjort, att
jag känner mig enkel (kort skratt, hvilket hejdades
som på kommando). Men jag tänker inte säga
något märkvärdigt, ingenting, som kan bevaras i
häfdernas murkna skräpkammare eller lysande
gallerier. Jag vill bara nämna om en sak, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
