Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•247
— Hjärta?
Schultz gjorde en rörelse af otålighet.
— Därför att han kan pruta sig varm ibland,
ja. Han begagnar andra människor, som han
förstår att göra sig förbundna. Det är, hvad han
gör. Men karlen är klippt och skuren att göra
en briljant karrier, och han kommer inte att bli
alt för noga om medlen. Akta dig du i tid, det
råder jag dig.
— Ja, men hur kan du veta det? utbrast
Grane. Du känner honom inte som jag, säger
jag dig. Han har visat mig en aldeles särskild
vänlighet. Har du något skäl att misstro honom?
Schultz ryckte på axlarna:
— Ja, vi får väl se. Det är en instinkt, som
säger mig, att du bör vara på din vakt.
Grane svarade intet. Men Schultz’ ord gjorde
intryck på honom, och senare mindes han dem.
Emellertid ombyttes samtalsämne än en gång.
Och Schultz frågade Grane, hur han trifdes i
Upsala nu.
— Jag tror ibland, att det inte är Upsala,
som jag vantrifs med, sade Grane missmodigt,
utan med mig själf. Är det inte märkvärdigt?
Vi tala om en ny öfvertygelse, som hos oss
utträngt en gammal, och vi förhäfva oss ofta ganska
starkt öfver denna gamla uppfattning. Men när
vi nu funnit och vunnit något nytt, som är så
förträffligt, då borde väl detta också märkas på hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
