Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•289
— I natt, sade han, så fort jag läst din.
— Du önskade ju inte häller någon
opinionsyttring, vill jag minnas? Eller kanske det också
är en af de många saker, i hvilka vi missuppfattat
hvarandra ?
— Nu vill jag det emellertid. I alla händelser
vill jag inte, att saken skall angripas med dumma
floskler, som man inte själf tror på, utan som man
skrifvit dit för att. . . Ja, hvad vet jag? Det
ligger altid något under, hvad du gör.
Grane bytte om plats och gick fram till
chif-foniern. Där lågo några aftryck af uppsatsen.
Ett par af dem hade påskrifter med tillägnan »från
förf.» Grane såg på ett af dem sitt eget namn,
på ett annat namnet på den professor, som genom
sin mellankomst förhindrat studentkårens
sammankomst.
— Fabula docet, sade han torrt och höll opp
de båda papperen.
Därpå började han tyst att sätta på sig
öfver-rocken. Randers följde honom till dörren och
bugade sig vårdslöst, i det han sträckte fram sin
hand.
Grane tog den flyktigt, som om han varit rädd
för att röra vid den, och rusade ut.
Han var häftigt upprörd och gick hastigt framåt
Agatan.
Han tyckte ett ögonblick, att det ingenting
tjänade till att inlåta sig i polemik med Randers.
Erik Grane, 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>