Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•296
professor Ranke. Professorn förebrådde honom
hans sysslolöshet, att han ej tenterat under termin
o. s. v.
Grane erkände sina förseelser, men lofvade
icke bättring.
Professorn frågade honom då, om han höll på
att bli ett brutet geni, men Grane svarade, att
geni hade han aldrig haft anlag för, och än så
länge höll ban nog ihop.
Men alt möjligt fantiserade han på, och de
mest olika saker sysslade han med. Han skref
tidningsartiklar, gjorde parodiska tillfällighetsvers
och tog kall dusch om rnornarna. Han
beskyldes för att vara anstiftare till ett af de sista
gat-upptågen, då ett kompani af studenter klockan
fyra en morgon gått genom gatorna med fiol,
handklaver, triangel och skramlande kakelugnsluckor.
Under två veckors tid hade ban fått något
särskildt att tänka på. Han hade träffat på en
flicka, som var tämligen på fallrepet, och som hon
var vacker, tyckte han synd om henne och beslöt,
att hon skulle räddas.
På ett Magdalenahem ville ban ej sätta henne.
Han ville försöka ett annat sätt. Han ville skaffa
henne arbete och sätta henne i beröring med folk,
som icke föraktade henne, utan behandlade henne
som en människa.
Själf hade han icke öfverdrifvet stor tro på
framgången af detta företag. Det intresserade ho-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
