- Project Runeberg -  Erik-Jansismens historia /
45

(1900) [MARC] Author: Emil Herlenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

s HRR.

den afgifna bekännelsen och i öfrigt i lära och lefverne tedde sig
så, att de kunde anses värdiga att komma i åtnjutande af
sakramentet, hade prosten Scherdin satt som villkor, att de skulle besöka
den allmänna gudstjänsten och med botfärdigt hjärta läsa
syndabekännelsen. Detta ville Erik-Jansarne ej gå in på, utan gjorde
i stället nattvardsgång som villkor för kyrkobesöket. För att förmå
dem att gifva med sig höllos därför två kyrkoråd, den 26 Januari
och den 9 Mars. På det första hade 45 personer af båda könen
infunnit sig, bland dem Olof ÖOlsson, som å de andras vägnar
förde ordet. På tillfrågan om orsaken till deras uteblifvande från
allmänna gudstjänsten, framlade han en skrift, full af hätska och
osanna utfall mot församlingens båda präster, som endast med
hårda och förkättrande ord skulle hafva utfarit mot Erik Jansson
och hans anhängare, “oaktadt de ej samtalat med en enda af
dem“, och därför voro orsaken till deras uteblifvande. Detta
beteende hade till följd, att “prästerskapet hade själf lagt första
och största grunden till de mot all lag och rätt stridande olagliga
häktningar och grufveliga våldsamheter och förstörelser, som å oss
och våra gårdar och hus tid efter annan blifvit föröfvade, hvarvid
människolif ofta varit i fråga“. — Då ordföranden uppläste
berättelse öfver det samtal, som bröderna -Olsson haft med
adjunkten Annerstedt och påpekade de försäkringar och löften, de
vid det tillfället afgifvit, svarade Olof Olsson helt frankt, att allt
detta antingen berodde på missuppfattning, eller ock var det af
Domkapitlet tillagdt. Om de finge gå till nattvarden, icke annars,
ville de afstå från sina samlingar under gudstjänsten, och detta
löfte hade de afgifvit inför Domkapitlet. Till det senare
kyrkorådet hade tio personer infunnit sig. Deras talan fördes af Jonas
Olsson, och ungefär samma svar afgåfvos som vid det förra
sammanträdet ’). . Protokollen sändes till Domkapitlet, och bröderna
Olsson blefvo för andra gången dit inkallade, den 18 Juni 1845.
Denna gång afkastade de helt och hållet masken, och uti en längre
skrift, som onekligen är uppsatt med en viss talang, yttrade de
sig fullkomligt uti Erik Janssons anda och sökte på alla ställen

. på bibelordet stöda sina åsikter. Afven sade de sig e] vilja afstå
från sina samlingar under gudstjänsten, “emedan Guds ord bjuder,
att vi skola hålla på i tid och otid att läsa Guds ord, straffa,
truga och förmana, det blir då icke tid därmed upphöra under den
offentliga gudstjänsten“.“) — Samma dag hade äfven för varnings
erhållande tolf personer inställt sig, nämligen Per Andersson i

Töfsätter, mumera bosatt i Thorstuna, Nils Persson 1 Sjögrå,
mjöl
!) Söderala Kyrkoråds prot. 1845.

?) U. P. 1845, 18 Juni. Då bröderna Olsson voro i Gefle på genomresa,
uppträdde de på torget och predikade för menigheten, hvarför de blefvo
anhållna af polis och förda till kansliet. Då myndigheterna fingo höra, att de
voro instämda till Uppsala för varnings erhållande, blefvo de emellertid
lösgifna (Jonas Olsson, a. a.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:51:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/erikjansis/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free