Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EET
karlar och afskuro tömmarne med knif och höllo fångföraren,
medan de befriade fången, den 21 November. HEtt rykte utspreds
genast att han blifvit mör dad och förmodligen var det för att få detta
af myndigheterna trodt, som hans hustru inställde sig uti
änkedräkt i Gefle för att göra efterfrågningar efter sin dödade man.
Dessutom hade en kvinna i Lynäs, för att gifva händelsen utseende
af ett mord, stänkt blodet af en killing på vägen. BSnart insågs
dock, att det hela var ett påfund för att lättare hålla profeten dold.
Erik Jansson hade emellertid af vännerna blifvit förd till
Ren 1 Bollnäs och därifrån till Voxna, där han doldes hos bonden
Peter Källman. Dit kommo ock Jonas Olsson, Blombergsson och
åtskilliga andra män och kvinnor från Alfta, Bollnäs, Söderala och
Ofvanåker, hvilka samlades i tysthet för ett hålla gudstjänst och
nattvard. Länsmannen fick dock snart aning om förhållandet,
hvarför han 1 hast samlade ihop en handfull folk och begaf sig
dit för att gripa honom. Då de församlade sågo honom nalkas,
öppnades ett fönster, och en karl (Jonas Olsson) hoppade ut och
sprang af alla krafter därifrån. Lansnnnnen som trodde, att detta
var Erik Jansson, satte efter honom, och hamgenom bereddes
tillfälle att gömma profeten. Då man kommit underfund med listen,
gjordes ett försök att genom misshandling förmå gårdsfolket att
bekänna, men förgäfves.!) Gömstället var likväl numera osäkert,
hvarför Erik Jansson och Källman på skidor begåfvo sig till
Tofäsen i Ofvanåker, där den törre hölls dold en tid i en ladugård,
hvarefter han i slutet af Jannari förflyttades till Sven ÖOlssoön i
Grängsbo, Alfta, och då äfven detta ställe blef osäkert, begaf han
sig till Mora och Malungs socknar i Dalarne, hvarest han
mestadels vistades hos en förmögen hemmansägare, Linjo Gabriel Larsson
1 OÖstra Fors. Härifrån synes han hafva gjort några påhälsningar
i Helsingland, vanligen förklädd i kvinnodräkt, med hatt och
kappa. Det berättades äfven, att han låtit utbryta de två stora
framtänderna, för att blifva mindre igenkänlig. Han uppmanade
Nu . ifrigt till utvandring, därvid biträdd af sma “präster“, som
brukade jämföra hans nya upptraflande med Kristi uppstandelse
Kronobetjäningen gjorde ifriga efterspaningar, men förgäfves.
Fram på våren bröt han upp från Dalarne och begaf sig genom
Härjedalen till Norge, som han troligen en gång förut besökt.?)
I Dalarne hade nämligen Erik-Jansismen på den sista tiden
vunnit ej ringa utbredning. Dalfolk brukade mycket begitva
sig till Helsingland för att söka arbete, och läseriet var därigenom
redan . förut spridt i åtskilliga.socknar. Under år 1844 voroctvå
kullor från Östra Fors i Malung, Maria och Kristina Olsdotter, på
!) Så berättas händelsen af Jonas Olsson och Nils Hellbom; — en notis
i G. L. T. att detta passerat i Söderala, synes hvila på ett m1satag
?) Under denna resa skref han ett sändebref till trosfränderna, hvari
han som exempel på sin svåra förföljelse nämner, att han “var så utblottad
att han måste ha sin vänstra hand till stöd under papperet då han skref med
den högra“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
