Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FI
Bishop Hills corporation och öden under Jonas Olssons
och Olof Johnsons styrelse.
Med Erik Janssons död började en ny regeringsform på Bishop
SS kopinnan:“ Sophia, Jansson, . den. andliga modern“, tog
genast styrelsen om hand och utsåg till sin hjälp Anders Berglund,
och i dessa båda personers händer låg nu folkets väl eller ve.
Berglund, begåfvad med en viss bonddryghet, förenad med den
höga värdighet, till hvilken han blifvit utsedd, och beklädd, såsom
han sade, med Elie mantel, ådrog sig snart folkets lydnad. Han
ansågs stå uti Erik Janssons stad och ställe intill dennes son Erik
uppnått en mogen ålder, då han enligt faderns profetia skulle “sitta
på Mose stol“. Svårast var att komma tillrätta med affärerna,
som voro betydligt intrasslade, och en massa fordringsägare funnos.
Dock upphjälptes detta genom att Olof Johnson hade lyckats från
Sverige erhålla en större summa pänningar, hvarigenom ekonomin
bragtes i något så när godt skick, och åkerbruket och industrin
kunde åter begynna uppblomstra.
Berglunds styrelse blef ej långvarig. Som nämndt är, hade
Jonas Olsson tillsammans med några andra män begifvit sig till
Kalifornien, dels af fruktan för Ruths hämnd, dels för att söka
genom insamling af guld upphjälpa Bishop Hills affärer. HEtfter
många mödor anlände expeditionen till Hanktown i Kalifornien,
den 11 Augusti 1850, hvarest Blombergsson afled ’strax därefter.
I Hanktown fick Jonas Olsson underrättelse om Erik Janssons
död, och han beslöt genast att atervända, emedan han ansåg sig
som pretendent till den högsta värdigheten, och anlände till Bishop
Hill den 8 Februari 1851’). Slug, vältalig och ytterst försiktig,
började han verka hemligen bland några af sina mest ansedda
’ De öfriga återvände senare samma år med nndantag af en som
kvarstannade. Något nämnvärdt guldförråd medfördes ej. Det berättas, att Jonas
Olsson, som vid denna tid förmått Jon Olsson i Stenbo att till den
gemensamma kassan lämna sin ej obetydliga förmögenhet och flytta till Bishop Hill,
till de hemkomna skämtsamt yttrat: ’“Ni stackare ha varit på guldkusten och
ingenting fått för kolonien, men här ser Ni frukten af mitt guldgräfveri här
hemma“. (Peterson: Sverige i Amerika, sid. 27.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
