Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Krönikans berättelse om Birger Jarl m. m. (åren 1229—1266)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hämnas sin ett par år förut afrättade broder
Holmger. De med Birger Jarls välde missnöjda herrarna
hade först sökt understöd hos konung Håkan i
Norge, med hvilken de bägge folkungarna räknade
släktskap, men hade afvisats på den grund, att
Håkan nyligen afslutit en vänskapstraktat med Birger
och nu stod i begrepp att förmäla sin äldste son
med Birgers dotter Rikissa. De foro sedan till
Venden samt värfvade vendiska och tyska
trupper, med hvilka de inföllo i Sverige. Där stod då,
år 1251, ett slag vid Härvadsbro (eller Härvadså).
De tre anförarne kommo i Birgers våld, och han
lät afrätta både dem och många andra. Om något
förräderi af jarlen talar ingen annan källa än
Erikskrönikan, ej ens den utförliga isländska »sagan».
Denna säger visserligen, att jarlens handlingssätt
bedömdes mycket olika, men dessa ord åsyfta
tydligen hans grymhet att låta afrätta så många. Från
det följande året (1252) känner man en bulla, i
hvilken påfven meddelar konung Valdemar, Birger Jarl
och dennes gemål Ingeborg aflösning för alla
synder, som de inom 3 månader efter bullans
mottagande bekänna och afbedja. Men detta kan
svårligen tjäna som bevis på, att jarlen visat trolöshet
och svurit mened. Däremot kan det mycket väl
hända, att sägnen om jarlens svek mot folkungarna
uppkommit ur den vida pålitligare historien om det
förräderi, jarlens son, konung Magnus Ladulås, 29
år senare utförde mot folkungar vid mötet på
Gällkvist (år 1280).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
