Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Om hertigarnas giftermål och om Nyköpings gästabud (åren 1312—1317)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för att utföra konungens bud; bägge voro de
fullväpnade och harneskklädda samt åtföljdes af många
skyttar och svenner. De förde med sig stora bloss.
De togo hertigens män till fånga, där de lågo, och
förde dem upp på slottet. Alla svennerna satte de
i en stock. Det var en stor skara, väl tjugu, som
sutto där i en rad. Så hade konungen befallt. Åt
några gaf man lof att fara bort därifrån, mot det
att de förbundo sig att icke göra något till
konungens skada och att komma tillbaka på utsatt dag.
Riddarna lades in i tornet. Men en af riddarna,
som hette herr Arvid, hade vaknat, då de sökte
bryta upp hans dörr. Han grep ett vapen och
värjde sig. Då de icke kunde komma åt honom
på annat sätt, lade en skytt en pil på sitt armborst
och sköt honom genom hjärtat. Den ädle riddaren
blef där död. Gud gifve hans själ himmelriket! —
— Sedan gingo konungsmännen till att dela
bytet. Där var ingen brist på hästar och andra
håfvor. De satte sig då alla i en ring och delade
mellan sig många dyrbara ting och glömde ej att
taga med hertigarnas kläder och sadelpåsar. —
— När nu allt detta stök var ändadt och de
alla voro tillfreds,
då slog konungen sina händer samman
och skrattade högt och gjorde sig gamman,
rätt som han vore en amblode,
den sig på intet godt förstode. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
