Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett ännu vidare fält för sitt ethymologiserande. Så
Vere-lius9 i noterna till Hervarar Saga ss. 112, 113: — —<■
’’Quamvis nulla veritati fraus fieret in vocabulo Vitaruin *
quod paris, imo longe majoris anliquitatis est. Prima
enim é Scandia in insulas Vitaslet deducta est colonia
Vitarum, anspiciis Erici Gothorum regis, ejus nominis
primi, juxta carmina vetusta.” (Här följa de 3 verserna,
Sckroderi l:sta, 4:de och 6:te, se nedanf.; hvarefter han
fortfar:) ”Carmina sunt plura, alibi commodius
exponen-da; haec autem excerpta, quod de Viiarurn deductione in
insulas Vitaslet monui, satis probant. Singulae strophae
clauduntur hoc versu: Han var auk er fyrst i Vitalum
(erdi. IIle erat primus qui in Vitarum terris aravit. Sed
leviculum est mendum in fine diclionis Vitalum,, et
le-gendum Vitalund. Terra Vi,tarum: prior enim terminatio
nihil signiiicat. Varié autem nominantur insulae istae in
veteribus Iibris; jam Vitaslet h. e. planities Vitarum; nunc
Vitaheim, mansio Vilarum, & Vitaheid, h. e. inculta
Vitarum, & Vitalaund,’ h. e. terrae Vitamin.” Det är trol.,
att ett folk Viter, Vitar *), någongång i en grå forntid
bebott någon del af del nuvarande Danmark, af hvilkas
namn man har de af flere gamle historie- och
kröniko-skrifvare omtalade benämningarna Vita-slet, Vite — slett or,
latiniserad gen. sg. (det sista nämner Stephanius in notis
ad Saxon. Grammat. pag. 28, der dock ordet antages
äf-ven kunna öfversättas med: ”Latam planitiem1’; —jfr. Ve-
*) Skulle icke folknamnet Vi tar kunna föranledt namnet på
ön Wight (der Jutarne bosatte sig vid flyttningen år 449)
och dess folk? Härom läses hos Bosworlh Anglo-Saxon
Di-ction., Lond. 1838, und. ordet Io t as: ’’^a (449 e. Chr.)
comon |>a menn of f)rim maegfrum [folkj Germanie of
Eald-Seaxum, of Anglum of lo tum. Of lotum comon Cantware
and Wihtware.” Det motsvar. stället i Alfreds öfvers. af
Beda lyder: ”Of Ge a ta fruman [ursprung] syndon Cantware,
and Wibtsaetan, |>aet is seo f>eod |>e Wiht pstl Ealond
on-eardatS” [bebo]; — anf. st. s. XV. Detta Wibtware skulle
motsvaras af ett Isi. Vittverjar el. Vitverjar!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
