Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lotb altare först optaga och byggia tliz land som skane
helhr Ok foro sidan j ihe öyar som Iher nest liggia och
thogo (hem undher sigh som tha kallades Wetolade heedh.
oc nw saelandh. mön. fiwn. och falslher.” De((a Vetolade
hed kunde nog vara en förkortning af Vetalanda-hed el.
Isl. *Vila-landa-hei$r (sednare heiSi), f.,
Vita-lan-dens hed, en benämning, som icke skulle vara opassande
för det flacka hedlandet Jut-land, Isl. Jöt-land. Vidare
kunde det till sist frågas, om icke något sammanhang
skulle kunna tänkas mellan orden Vitalum, Vitala-,
Vetolade-, Vita-hed och det gamla namnet på
Jut-lands nordl. del: Vindil, Vendi I? — dettaordsgen.pl.
borde dock vara Vend la, kanske äldre Vendala (?).
Sedan detta ytterligare blifvit anfördt om ordets form,
och hvaraf man ser, huru osäkert allt är redan på detta
område, så lär det ej häller löna mödan att ens
gissnings-vis framkasta några vidare förslagsmeningar om sjelfva dess
betydelse. Så mycket må dock vara tillåtet att tillägga,
att det faller sig temligen svårt att biträda Geijers
mening om detla ord, såsom den framställes i Svea Rikes
Häfder, s. 108 Not. 8: ”Ve la la hed: ett slarfakligl uttal
af Vitanahed, d. ä. Vilernas hed. Vitana är den gamla
gen. pl. af Vilar*’. Man bör nämligen först ihogkomma,
att Vi(a’na (el. eg. Vila’nna) väl är gen. pl., men
med best. artik., och på delta sätt sammansattes aldrig i
forntiden folkslags namn med landets, ulan städse utan
best. arlik.; således icke Svianna-land, Gautanna-land, ulan
Svia-land, Gauta-land. Man kunde visserligen invända,
att A. Sax. isynnerhet, och äfven Isl., besitta en obest.
gen. plur. på -ena, -na (t. ex. A. Sax. vitena gemot,
de vises möte, och Isl. gum na, m., mäns, tungna, f.,
tungors), men denna tillhör en helt annan eller den
”svaga” deklinationen, efter hvilken de ”slarkt” deklinerande
orden Gea t as (gen. Gea la) och Ga u lar (gen. Ga ut a)
icke kunna hafva gått, och delta Gautar skulle ju
motsvara Vitar, Jötar. Dertill kommer ännu, att en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
