Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utgör en brist pä ¡verklighet» huru låter sig ur den förra
pro-ductionen eller utvecklingen af den sednare — den må nu
kallas ett plus af form eller af innehåll — tänkas? Här
finnas blott tvenne alternativer, Antingen äro vi återigen
bragta derhän, att det abstracta varat producerar den concreta
ideen, blott med ’tillägg: »att detta ej utgör production af ett
nytt innehål], utan af en — ny realitet«. Eller också måste
vi med Aristotbles antaga, att i varat ingår något mer än
hvad vi förut erkänt och märkt, således något mer än
det sjelft, nemligen en längtaq och sträfvan* till idee och
verklighet1). Då qu åter denna längtan eller kraft hvarken är
varats — ty det utgjorde det rent abstracta, Intet2) — ey
heller den utvecklade ideen, — ty denna är ännu ej till såsom
sådan, den är tvärtom just det, som skall blifva verklig
genom utvecklingen och kan således ej kallas dennas orsak i
annan mening, äo såsom dess ändamål eller säsom Aristotelbs
»orörde rörare«3); så innebär den helt enkelt nödvändigheten, att
bakom eller före såväl varat som ideen antaga ett tredje,
såsom grund till båda — dessa »former«; och härtill saknas
ockfiå ho6 H*GBt sjelf ej all anledning4). Eller m. a. o. om
verldens förklaring såväl ur varat som ur ideen, ur det
ab-stracta som ur det concreta leder 03$ i cirkel: hvad bevisar
detta anoat, än att yi här, blott under formen af »ett
krets-lopp«5), fått tillbaka den oändliga »regress« eller series af
ändlig och relativ caussalitet, hvilken redan af Spimoza
observerades, mellan modi af substansen6), — lät ock vara, att den
af hans mindre bildade pbantasi föreställdes såsoru en rät linea.
utan cirkelns graciösa krökning. Men dermed lärer ock den
conclusion, hvilken Shnoza drog af detta factum7), äfven för oss
vara oundviklig: finna vi blatid modi eller »formerna« ingen första
grund, utan inveckla oss i en oändlig cirkel, så återstår, att
afbryta hela denna »dåliga oändlighet« af relativ realitet, och
att öfver såväl dess första som dess sista moment, såväl varat
1) Phys. i, 9; Met. A, 7. 2) Se ofvan sid, 38 samt Bncycl. i
sidd. 165, ff. 3) Se Metaph. p. a. st 4) Se Gesch. d. Phil, 1 sidd.
34, fin.— 35. 5) Hegel Log. / sid. 65. j6) Eth. i pr. XXVill. 7)
P. a. st pr. XVI corolL ili> XXV111, schol., XXV, coroll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
