Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kaodet — ehuru det (i den logiska ideen) har fattat »die
absolute und alle Wahrheit»1) — ändå; en variation på det
sednare? Den absoluta Ideen är »die sich selbst denkende
Idée«a); philosophien är återigen »die sich denkende Idée«3\
blott att den förra är ideen »sååom logisk«, den sednare
återigen rxlas. Logischeu, men »mit der Bedöutung, dass es die
im konkreten Inhalte als in seiner Wirklichkeit bewährte
Allgemeinheit ist«4).
Det är emellertid i det sistanförda tillägget, som
processens och philosopherandets förhållande till och betydelse for
den ’absoluta Ideen sjelf äro antydda: det är också ifrån denna
objectiva synpunct, som vi härefter Skola betragta denna
process, och derigenom vinna en bekräftelse på rigtigheten af det
Tesultat, till hvilket vi förut från subjectiv — eller det
phi-losopherande subjectets— sida kommit. — Concret är, efter
Hegelsk terminologi, redan den logiska ideen5): den är
enheten af alla (begrepps-) bestämningar eller slutpuncten och det
hela af systemet*), m. e. o. »den absoluta och all sanning«,
»Gud i sitt eviga väsen«7). — Man fruktar måhända, att
Gud på detta sätt dock, i förhållande till verlden, skulle
blif-va »transcendent«? Men i den logiska ideen innehållas äfven •
denna sinnliga verlds former: phaenomen, caussalitet, ja
mecha-nism, chemism, o. s. v. äro dess bestämningar —
visserligen såsombegrepp ^eller »sub seternitatis specie« fattade, men
.detta är just den form, hvarunder de,, enligt Mag. Borelii
uttryckliga försäkran, i philosophien böra och kunna
förekomma8)/*— Eller ock ville man njåbända med Rosenkranz
anmärka, att idéen, blott vore »den tänkta sanningen«9), således
natürliche Bewusstsein in das unvermisehte Element seiner selbst––––––––––
Es findet so in sieh, in der Idee des allgemeinen Wesens dieser
Erscheinungen, diese Idee (das Absolute, Gott)«, u. s. w.
7) Idee der Persönlichkeit sid. 134, jfr. sidd. 111—112.
1) Encyel. I.sid. 408. 2) P. a. st. 3) P: a. st. III, sid. 468. 4)
Anff. st. hott, prcec. 5) »Det eoncreta« säger nemligen Hegel »är enhet
af motsatta bestämningar, d. ä. pröcess« {Gesch. d. PA. 1 sid. 56) i en defi-
nition, som ensam utgör ett tillräckligt svar på den invändning mot det
Hegelska systemets pantheistiska character, att Gud, enligt Hegel, Ȋr
concret« (Jfr. Borelius v. a. st. sidd. 26 37).
6) Eneyel. I sidd. 408, 412. 7) Log. I sid. 35 fin.—36. 8) P. a.
it. sid. 32. 9) P. a. st. sid. 360.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
