Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämning till vara1); — den är det verkligt allmänna
endast såvida den sätter, objectiverar eller uppenbarar sig
såsom detta, nemligen t det ändliga och enskilda, d. v. s. sätter
i sig bestämningar eller öfvergår till en mångfald af’
phaeno-mena och ändliga momenter — en öfvergång, hvilken Hegel
uttryckligen identificerar med skapelsen af den sinnliga
verl-den, fattad såsom en evig act af Gud2); — och i dessa
momenter åter sätter sig sjelf (per negationem negationis) såsom
den (numera verkliga) allmänna enheten och magten 3). Denna
ideens particularisering och sjelfrealisation i sina ändliga
momenter — sjelfva öfvergången till ändlig verld, samt dennas
negation, eller, såsom det annorstädes heter, den dialectiska
methoden4) — »är rhytmen i’Guds eget lif«5), utan denna
öfvergång till ändlighet — hvilken vi, såsom enskilda, blott
åskåda6) — vore ideen ej verklig, utan verlden vore Gud
ej Gud1). —?■ Naturligen! Väl har nemligen Hegel förut
förklarat, att sjelfmedvetandet i sina tankeformer eller de rena
begreppen har »saken« sjelf eller det enda och concret
verkliga. Men, »bildade« förmedelst abstraction från medvetandets
concreta innehåll, hafva dessa »rena logiska väsenheter«8), re^
dan från sin princip och utgångspunct (det rena varat = intet)
abstractionen till sin immanenta natur och väsen, och äfven
den logiska ideen, ehuruväl den utgör »det absolut concreta«
— af dessa abstracta begrepp, >— blir dock dermed ej annat
än den »concreta« enheten af det abstracta, d. v. s. det
abstracta begreppet1 concrttion, hvilket såsom sådant, ej mindre
än de öfriga logiska categorierna, hör till »die abgeschiedenen
Seelen der Wirklichkeit«. D$ nu åter hvaije abstraction ej
utgör någoöting annat än en, genom den menskliga
förstånds-verksamheten — och det menskliga sjelfmedvetandets begrepp
voro categorierna, enligt Hegels uttryckliga utsago9), redan
i) Log. III sid. 195. 2) Relx Pk. I sidd. 198-94; II sid. 249.
3) Enegel. I sid. 409-408, 409, 413% Relis Pk. I sidd. 27, 28, 66,
192; Ii sidd. 209—2W, 224, 231, 285, m. fl. st. A) Enegel. / sidd.
409, ff. 61 Jtel:s Pk. I sidd. 59—60, 73—74. 6) P. a. st. sid. 60.
7) Se anff. st. n. 5, samt Rel:s Ph. I sid. ,194. 8) Jfr. ofran sid. 25 samt
Log. I sid* 8. 9) Se ofvan sid. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
