Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- En restur från Stockholm till Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Humöret är af ett ömtåligt slag
Och likadant bland qvinnor och bland männer.
Med vädret skifta själ och anletsdrag:
Som luften kyler eller solen bränner,
Man intryck tar — och så gör äfven jag.
Nu hade vi en större backe emot oss,
som Bergs slussar fått i uppdrag att hjelpa
oss öfver. De hade göra i tvänne timmar
och lyckades slutligen efter femton kraftiga
handtag. Under tiden vandrade en del
paraplyförsedda passagerare på kanalbanken mot
Vreta kloster i ett ganska vått och osnyggt
åskväder. Om man gör sig besvär och vänder
om hufvudet, har man en förtjusande utsigt
öfver Roxen med dess kolossala spegelglas,
blåsvart som skyarna.
En präktig ruin af gamla Stjernarp skulle,
efter hvad som berättas, afteckna sig mot
skogen, ehuru jag ej lyckades upptäcka
densamma i anseende till den täta och envisa
regntjockan. Sankt Pehr i Linköping stack
upp sitt jättetorn öfver den ofantliga slätten.
Tornet är vackrare på ju längre afstånd man
ser det. Det gör ett effektfullt afbrott i det
vidsträckta landskapet, men är, som man vet,
i sjelfva verket ytterst fult. Sedan man
betraktat ofvanbeskrifna utsigt, kan man vända
om hufvudet igen, då man får syn på Vreta
klosters prydliga tornspira, som sticker upp
öfver lummiga och åldriga trädmassor. Vreta
var en gång, men det är ganska längesedan,
ett rikt och otvifvelaktigt mycket muntert
nunnekloster. Gustaf Vasa, som egentligen
icke var någon särdeles artig fruntimmerskarl,
missunnade nunnorna deras goddagar. Klostret
försvann och nunnorna blefvo förmodligen
ladugårdspigor på Gripsholm. Vreta kyrka
är vacker, men mörk och dyster.
Innanför på kungalik man snafvar,
Helgonbilder, mejslade i sten,
Utanför i skuggomslutna grafvar
Stilla nedlagt sina herdestafvar
Lindblom, Lehnberg, Wallqvist och Hedrén.
Ångbåten är nu uppe i de sista slussarna.
Vi bjuda gamla Vreta farväl och ånga förbi
kyrkor och herrgårdar genom leende nejder
mot den lilla romantiska sjöungen Boren, som
på lätta vågor gungar oss 245 fot öfver
Östersjön och har ett vatten liknande Vetterns i
klarhet och rörlighet. På södra stranden ligger
Ekbyborna kyrka, i hvars torn Sancta
Britas kammare visas.
Vi passera Brunneby, det mest förtjusande
af alla ställen vid kanalen. Vädret var duskigt
och gjorde om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/esesaovi/0245.html
