Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Resa till Norrland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På en tafla i Rådstugufarstun lästes
följande:
»I detta rum skola varma hjertan, kloka
hufvuden, främja Svea Rikes och Gefle Stads
båtnad; näringar finna sin trefnad, handel, på
redlighet grundad, utvidgas genom idoghet;
svenska kölar med svenskt gods bestämmas
till aflägsna stränder, hembragd ymnighet
räcka bröd åt medborgare, utsprida rika frukter
kring stad och land.»
På en annan tafla:
»Främling eller inföding, eho du äst,
uslingen är menniska som du. Du kan bli
usling som han. Förföljd af nöden och sjelfva
lifvet, flyr han till dig. Flyr du för honom,
finner dig samvetet, finner dig domen.»
I en af strand-alléerna fann undertecknad
en lapp af ett sönderrifvet bref med följande
innehåll:
— — »Kära du! vore jag landshöfding,
vore det ingen nåd. Gud välsigne dig och din
familj.»
En bekant träffade jag, som jag hade
svårt att igenkänna för hans oförlåtliga
magerhet. Han såg ut som ett upp- och nedvändt
utropstecken, och jag fruktade, att hvarje
vindstöt skulle slunga honom till marken,
hvarför jag höll mig på litet afstånd.
Sin hållning rår han ej mera för,
Han raglar liksom för dryckjom fallen.
Som pepparkorn i en klimp af smör,
Så sitta ögonen djupt i skallen.
*
Jag tror att Shakespeare har rätt:
»Naturen stundom illa mår, och lättas
Af vilda utbrott. Jorden
Plär ofta plågas af en sorts kolik,
Som kommer sig af väder, innestängda
I hennes sköte. » —
Emellan Gefle och Söderhamn regn, blåst
och mvcken sjösjuka! Damer i krinolin ta
sig ej bra ut på däck vid dylika tillfällen.
All sjösjuka har en framåtlutande ställning,
blåsten å andra sidan har något för mycket
upplyftande.
Staden Söderhamn är från stora
sjölandsvägen osynlig och representeras af Stugsundet,
försedt med värds- och tullhus. Ingenting
märkvärdigt. Resan fortsattes i samma regn
och blåst, tills emot aftonen ovädret tystnade
och vi möttes af ett annat natur-odjur, Tjockan.
Tjockan, alla sjömäns fasa,
Lägrar sig nu rundtomkring.
Storm och böljor, hur de rasa.
Är mot tjockan ingenting.
Tjockan frestar tålamodet.
Ingen kunskap räcker till!
Med kompassen och med lodet
Står förståndet still.
Död och pina! Hela timman
Står man ju på samma fläck.
Skutan uti tjocka dimman
Stoppad är som i en säck.
Det kan reta sjelfva stenen
Att man famlar som en blind.
Sur som ättika, kaptenen
Står och vädrar vind.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 22:54:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/esesaovi/0287.html
