 
Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
 - Resa till Norrland
 
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ingen pardon då pappas vrede flammar
Minnet är trofast.  Det svider ännu, aj!
Sedan, min  Gud!  hvilka minnen som titta
Fram ur hvar buske i gärdsgård och grind.
Der uti backen jag brukade sitta
Hänryckt i Axel med tårar på kind.
Der just i stugan, det kan icke klicka,
Der du ser pojken i volmande hö’t;
Der blef jag kär i en femton års flicka —
Herre min Gud, hvad den Ulla var söt!
Och der midtöfver, der skogen sin hjessa
Höjer just öfver, der båtarna ro;
Der bodde fordom en tjock patronessa:
Vida bekant var då Sågverket Loo.
Der uti ökstock jag svärmande rodde,
Sköna abborrar jag tog på mitt spö.
Der åt jag krusbär, så mamma min trodde
Att jag i  hast skulle spricka och dö.
Holms Säteri med stort laxfiske passerades
under regnväder. Vi spisade förträffliga
smultron. Att äta bär, är detsamma som
»att bära i sig».
Sånga brunn, en mineralkälla, ligger i
grannskapet, i forna tider mycket berömd för
sitt undergörande vatten. Några brunnsgäster
med hvita ansigten och svarta paraplyer visade
sig på stranden der ångbåten lägger till. Här
vankades punsch och cigarrer under ett kort och
brådstörtande persiljesnack med gamla vänner.
»Vin och vänskap smaka godt,
Då de gamla blifvit.»
Längre än till Sollefteå gå ej ångfartygen,
ty der ofvanför börja de »skrattande vattnen»,
som indianerna kalla de strida forsarna och
vattenfallen. Sollefteå är herrlighetens rike.
Bruket har satt sig i en tvetydig säkerhet
mellan två skyhöga Nipor, mot hvilka man
af barmhertighet skulle vilja sätta några stöttor.
På andra sidan elfven bor den celebre Nils
Strindlund i Skjedom. Jag kommer ihåg en
strof till en annan riksdagsman, som också
längesedan slutat med politik, riksdagsbestyr
»och tocke der».
Gamle, trägne riksdagsmyra!
Är nu riksdagsbråket slut?
Ja, det kostar på att styra,
Och derefter ser du ut.
Fri och glad du var som vinden,
Och ditt anlet som en ros:
Nu i gulgrått skiftar kinden
Som ett äppelmos.
Kyrkan är storartad och ligger på en
höjd jemte den ståtliga prostgården. För
flera år sedan var jag i samma prostgård på
en delikat middag, hvarefter man solade sig
i gröngräset och betraktade den undersköna
nejden, under det en fogel sjöng:
<poem>
Vore jag prest i Sollefteå,
Prost, det förstås, med en duktig mage,
        Kappa och krage
Skulle jag bära med gamman då.
Ligga i solskenet med mina far —
Lefva som englar och njuta naturen,
        Skuggad af furen,
Björklöf och rönnbär som nu, gutår!
</poem<
 << prev. page << föreg. sida <<      >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec  9 22:54:49 2023
 (aronsson)
(diff)
(history)
(download)
 << Previous
 Next >>
https://runeberg.org/esesaovi/0294.html
 
