Samlade Sånger och Visor, Gammalt och Nytt, af Elias Sehlstedt / Första delen / 107 (1861-1876) Author: Elias Sehlstedt With: Arvid Ahnfelt Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Våren, minsann! är ett rigtigt kalas,
Fullt utaf gamman och fröjder.
Lustigt, bland lekar och bålar och ras,
Höras kring dalar och höjder
Lärkornas drill och gitarrernas klink:
Roligt man har utan ringaste kink,
Pingeli — pingeli — pingeli — pingk!


En riksdagsmans afskedssång.
(1860.)

Till äfsked ljöd vår rikstrumpet,
Och riksdabi slöt, som hvar man vet.
Allt är nu öfverstokadt — allt väl,
Härolderna ha spökat — ni förstår mig väl.
Och adel, prest ooh borgersman
Och bönder grinat för hvarann:
Man bugat och man tackat — allt väl,
Och se’n sin kappsäck packat — ni förstår mig väl.
Välkomna hem vi hoppas bli,
Och långa näsor i parti
Vi föra som presenter — allt väl,
Till våra kommittenter — ni förstår mig väl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>