Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stjernorna.
Stjernor, stjcrnor! hvacl jag älskar eder!
Då J blicken från er himmel neder,
I mitt hjerta vakna på en gång
Hopp och kärlek, gudafrid och sång.
Villsamt gick jag, sörjande på vägen,
Ensam, fattig., tröstlös och förlägen;
Hvart jag gick, från lyckans ynnest dömd,
Stod jag ständigt utestängd och glömd.
Jorden glömmer; kallt är verldens hjerta.
Glömmer himlen lika kallt vår smärta?
Så jag tänkte. — Känslan svarte: ”nej!
Jorden glömmer, himlen glömmer ej.”
Jag såg upp ur stoftets kalla näste,
Klar var himlen, stjernbeströdt dess fäste.
Toner hördes. I sin bojas tvång
Själen lyddes: det var hoppets sång.
Hu hvar gång ert ljus fran himlen strömmar,
Eylls min själ af himlahoppets drömmar.
Höjd med hvad mig ödets gunst beskär,
Har jag jorden, har jag himlen kär.
Och på jorden, fast bekymret trycker,
Yägen ej så villsam mer jag tycker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
