Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
| Bogesund. Står som ett stort dufslag öfver skogs- |
topparna. Dess höge patron lärer likväl icke vara någon
duf-unge.
Der ligger Waxholm liksom en haj,
Som slukat badande gäster.
Fem gubbar ser jag på stadens kaj,
En kommendant och två prester,
Den der med hatten
Min gamle frater,
För toddy-vatten
Gör apparater.
Farväl, farväl!
Då vi passerade fästningen gick jag ner i min hytt
för att vara i säkerhet, i händelse af någon skjutning.
Sedan jag genom kaptenen förvissat mig att ingen fara
var å färde, begaf jag mig åter på däck, då jag på stran-
den vid Badhuset hade den äran att bland andra mindre
framstående personer se min vän bokhandlaren Brudin i
en välmående ställning stå som en väldig foliant ibland
miniatur-almanackor. En herre, som tröttnat att meta, for
hem i sin lilla båt. Om han hade någon fisk kunde jag S
ej se; men han var utstyrd i grågul hatt, grågul rock,
grågula benkläder och grågult ansigte. Ett fruntimmer
anmärkte, att han såg ut som han varit gjord af häft-
plåster.
— — Hem seglar fiskarn med vinden så frisk.
Se huru båten vaggar i vågen.
”Fan vara fiskare!” ropade någen.
”Jag”, skrek en annan, ”vill ej vara fisk.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
