Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snöfallet den 11 Febr. 1872.
J ag älskat snö och is så långt jag mins,
Allt från min barndom i den höga norden.
Och jag vet icke någonting, som fins
Så snyggt och propert till kostym åt jorden.
Ej heller tror jag, att en trådsort spins
Mer jemn och superfin än snöns är vorden.
Som 1 urminnestid, så är den än:
Se här ett nystan, var så god och känn!
Är den ej näpen denna lilla boll,
Så silfverren och glänsande som siden,
Och som man länge kan ha i behåll, :
I fall han into smälter under tiden!
Ty han sonsibel är för all kontroll,
Och myckon kärna fins oj heller i den.
Men han är vackor till att sc uppå
En vinterdag — och det är vackert så.
Naturn är god och vet nog hvad hon gör,
Hon visste redan det, när allt var kaos.
Hur det såg ut den tiden, mig ej rör,
Och all vår forskning blir — att vi bedra oss..
Sd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
