Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
mängd till Stockholm och andra mera sydliga orter: de
förra för att hållas vid lif, så länge som möjligt, de
senare för att ätas upp, ju förr dess hellre. Jag un-
drade, hvilken af dessa lefnadsutsigter vore den lyckli-
gaste: den att vara slaf och hela lifvet igenom dra lass
och lyda piskan, eller den, att under vackraste årstiden
sorgfritt få göra musik och sedan dö ej hejdundrande
död, för att efter döden förklarad vara med på middagar
och supéer. Jag skulle föredra det senare, helst en
gammal utlefvad häst, om han också efter döden får vara med
på tarfligare kalaser, aldrig blir så berömd och firad som
en tjäder, som är svept i gurkor och lingonsylt.
Vi ilade vidare förbi herrgårdar och gärdsgårdar,
akrar och slätter, genom en natur, ful alltigenom. Vid
Rosersberg, som, undantagsvis, skall vara särdeles härligt
och naturskönt, skulle jag ha önskat att få se mig om-
kring; men tiden af tre lumpna minuter syntes mig allt
för knapphändiga för att göra några sidoutflygter.
Törsten, som hos menniskan är mycket efterhängsen,
synnerligast på resor både till lands och sjös, började in-
finna sig. Vi afbidade någon station med längre uppe-
håll, och vår väntan slog ej felt.
Halfvägs snart vi Märsta sågo:
Tre minuters rast man har.
Helsing-gubbarna de lågo
Lugna i sitt hundskinn qvar.
Släcka törsten är reson i,
Helst då man inbjuden blir:
Jag och grossig hos Zanoni
Drucko biijorskt bior.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
