Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
71
Och strandens alar, som vi se och prisa,
De spegla sig i vågen, att dermed
Oss Visa,
Att det går an att växa upp och ned.
Fast månen gudaskönt sin glans nu spridor,
Om sömnensz ljufva kraf man dock påminns:
Omsider
Ar det rätt lyckligt att en måne finns.
Och fast som nu jag alltid nattvak hatat,
Så ha vi ändå rott från häll till häll
Och pratat
Så mycket nonsens med hvarann i qvill.
I molnens bädd sig månen nu ses gömma.
Så vill jag ock ro hem af andans kraft
Och drömma
I natten sen, hur roligt vi ha haft.
SS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>