Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
Af ångan och böljorna drifveu
Till Sundsvall, som sagdt var, jag drog.
Den sta’n är så ofta beskrifven,
Att det kan för oss vara nog.
Att mina bekantskaper öka
Jag kunde du fått mig en ny,
Om blott jag had” velat besöka
Hin håle i Ljusta by.
Jag vill ej med någon mig stöta,
Dertill är jag alltför human;
Men skulle hin håle jag möta;
Så skulle jag ge honom fan.
Det var söndag, då våra vagnar rasslade genom
staden. Kyrkklockorna pinglade. Gubben Sallén skulle
predika. Sommarfoglarne sjöngo sina småbitar i den
blå luften. Vägen dammade och det bar af med rask
fart landet oppöfver. På Torpshammar gjordes ett kort,
men angenämt uppehåll. En aftonrisp intogs i det gröna,
och morgonrispen inmundigades dagen derpa i Torps
prestgård, hvilket gick för sig, oaktadt prestfar sjelf för
tillfället ej var hemma. Jag bör kanske nämna, att vid
Torpshammar timrades och iordningstäldes en storståtlig
äreport för Hans Maj:t konungen, som väntades. På
flera andra ställen hade vi äfven tillfälle att iakttaga
samma festliga anordningar.
Jå kommo vi rakt till Östersund,
Der allt stod i blomma och grönt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
