Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så t. ex. häfdade Finska litteratur sällskapet genom
vigtiga skrifters framkallande och utgifvande sin rätt
till det bifall och förtroende allmänheten i sednare
tider skänkt det; Finska vetenskaps-societeten
meddelade en icke ringa mängd värderika forskningar af
dess fåtaliga medlemmar; Finska läkaresällskapet
utgjorde en lifvande föreningspunkt emellan hela
landets i antal starkt tillvexande läkare-corps;
Sällskapet pro Fauna et Flora Fennica begynte. nu äfven
utgifva en mängd afhandlingar, ägande värde såsom
material för forskare; andra sällskaper med
företrädesvis ekonomiskt syfte, utgåfvo äfven ett och annat
band af sina förhandlingar samt föranstaltade
allmänna möten, exempelvis de vigtiga hmdtbruksmötena.
Bevis på en nyvaknad litterär håg och vana vid
sam-fält arbete för upplysning utgöra vidare de
mångtaliga periodiska skrifter, som isynnerhet mot periodens
slut ymnigt framkommo, ehuru de ofta nog voro af
kort varaktighet, emedan förmågan icke alltid svarade
emot viljan. I stället för de 6 tidningar som funnos
1835, hade man i Finland vid periodens slut omkring
30; de Finska bladens antal hade förökats ifrån 1
eller 2 till 14. Derjemte utvidgades de flesta blad till
format och nurnrornas antal för året, i samma mån
som läsarnes anspråk på ökadt innehåll stegrades.
Bokförteckningen utvisar att de flesta
vetenskaper denna tid hade åtminstone någon bearbetare,
ehuru många finnas representerade endast i
disputa-tionslitteraturen. De mest betydande verk, som
under perioden utkommo, tillhöra kanske historien och
Finska språkforskningen, ty de nog talrika skrifterna
i naturvetenskaperna äga livar för sig jemförelsevis
mindre betydenhet; när dertill kommer att poesin
representeras af många högt skattade alster och att fi-
(S. E—n H. 1865.) 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
