Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lisas ring - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
teckningar tfr lifvet.
fullgod ersättning för hvad han förlorat, kanske
till och med litet mer. Hon hade sett
jämförelsevis ganska mycket af människolifvet, hon hade
äfven öppen blick därför och hade förstått att
hämta nytta af hvad hon sett.
Lisa var trots sina år en rask och duglig
människa, som var omtyckt och gärna sedd
öfverallt för sitt glada lynne. Ständigt verksam,
arbetade hon både hemma och hos andra; en stor
del af tiden upptogs genom det arbete, som skaffat
henne det binamn hon bar. Det var ej fullt en
half mil till närmaste stad, och Lisa vandrade
troget dit hvar lördagsmorgon, dragande sin kärra,
som var lastad med hvarjehanda skogens alster.
Sven var henne en god hjälp både med detta
och annat slags arbete. De sista två somrarna
hade han gått i dagsverke hos bonden, som rådde
om marken, där stugan stod. På detta sätt
bärgade de sig ganska bra, ehuru underhållet från
socknen hade upphört; visst hade Lisa en eller
annan gång tänkt, att det ändå blef drygare att
föda upp en pojke, än hon föreställt sig. För
ingen del skulle hon likväl velat gå in på att
släppa Sven ifrån sig, innan han »gått och läst»,
och aldrig hade hon lyssnat till de förslag i den
riktningen, som emellanåt blifvit framställda. På
detta sätt gick det dag från dag, men icke ville
det just bli någonting öfver, som man kunde
haft i behåll för möjligen kommande behof.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
