Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Lisas ring - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TECKNINGAR tfR LIFVET.
hända, att jag kan få ihop, så det räcker till
lösen, annars kan det ej hjälpas.
— Nog skall jag göra hvad jag kan för att
ni skall få igen den, sade Sven med ett uttryck
af fast beslutsamhet i sin blick.
De nya kläderna voro färdiga, och de viktiga
dagarna närmade sig. Sven behöfde ej med oro
undra, huruvida han skulle »slippa fram» eller
nödgas vänta ännu ett år. Liksom han varit
den förnämste i skolan, så’ var han det äfven
nu. Det ville då i själfva verket ej säga
synnerligen mycket, men det kan ju ändå alltid
ligga en frestelse i att känna sig vara den som
står främst, älven om kamraterna äro aldrig så
litet försigkomna. Sven tycktes dock ej berörd
af denna frestelse. Han hade nog alltid varit
mera stilla och allvarsam än barn i allmänhet,
men vid denna tid var han det i ännu högre
grad, och hans sinne syntes vara vekt och
lätt-rördt. Med en allt innerligare och varmare
tillgifvenhet hade han fäst sig vid fostermodern, i
synnerhet efter hennes senaste uppoffring för
hans skull.
De betydelsefulla, minnesrika dagarna
förflöto hastigt. Det gällde nu för Sven att börja
lifvet på fullt allvar. Under sommaren skulle
han gå i arbete hos Jonsson i Backa, så var det
uppgjordt, och till hösten skulle han få
stadigvarande tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
