Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Hans bibel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
TECKNINGAR tfR LIFVET.
stora, och minnet af de tjänster han gjort sin
omgifning bredde, när afskedets stund nalkades,
ett täckelse öfver hans felsteg. Deltagandet för
familjen hade äfven gjort sitt till för att mildra
oviljan emot den skyldige.
— Han har farit nu, den där Löfrot, som
lurade mig på mina tre hundra kronor, sade
majoren en dag. Det är då skönt att slippa se
det där sällskapet åtminstone, men icke är det
just mycket vunnet därmed, ty de som nu
kommit dit lära allt vara af samma ullen, både herrn
själf och hans befallningsman.
— Ja, direktör Kalm var ju god vän med
Löfrot, svarade hustrun.
— Tror jag, det, själafränder. Hade inte
han hjälpt Löfrot, så hade han väl aldrig
kommit helskinnad ur den här knipan; men
barskrapad vardt han i alla fall, och det kan just göra
honom godt. Det blir väl inte så godt om
bitarna nu och inte heller så lätt hädanefter att
narra folk. Se där ha vi en annan af
sällskapet, som brukade hålla till vid Haga. Hur står
det till med hälsan, mor Borg?
— Tack, herr majorn, som frågar, svarade
den tillfrågade, en liten snyggt klädd gumma,
med en nigning; det hjälper sig bra nog.
— Nå, mor Borg har väl svårt att reda sig
nu för tiden, kan jag tro. Hon som jag gjorde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
