Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar och noter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sid. 45.
Fortuna, hos romarne namnet på lyckan och slumpens
gudinna.
Sid. 46.
Hermes, son af Zeus och sjustjärnan Maia, af grekerna
betraktad som gudarnes härold samt beskyddare af
hjordar och betesmarker, främjare af
köpmännens, jägarnes, jordbrukarnes, m. fl., ja äfven
tjufvarnes yrken. Han ansågs vara lyrans och
herdeflöjtens uppfinnare. Hos romarne dyrkades han
under namnet Merkurius såsom köpmännens gud.
Sid. 86.
Satyr, namn på ett slags lägre gudomligheter, som troddes
vistas i skogarna och plägade utgöra Dionysos’ (Bacchi)
följeslagare. Man föreställde sig dem såsom utrustade
med bocköron, kort raggigt hår, trubbigt uppåtböjd
näsa och liten svans, stundom äfven bockben och
horn. De ansågos begifna på dans, musik, vin
och kvinnor.
Sid. 93.
Atene, af grekerna dyrkad i äldre tider såsom
naturgudomlighet (himlarymden), i senare tider som det
krigiska modets och konstflitens gudinna. Hennes fågel
var ugglan, som med sina stora ögon betraktades
som en sinnebild af den »strålande» gudinnan.
Romarne dyrkade henne under namnet Minerva.
Xantus, namn på en af de herrar, hos hvilken Esop tjänade
såsom slaf. En annan af hans herrar omtalas
sid. 102.
Sid. 103.
Tiberius, romersk kejsare år 14—37 e. Kristus. De sista tio
åren af sitt lif tillbragte han på ön Kapri, där
han i sin misstänksamhet trodde sig säkrast för
upproriska stämplingar och i vilda utsväfningar
sökte döda sina, samvetskval.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
