Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA-BO ND OCH REDAKTÖR
21
och Lindsborg, ett afstånd af 22 mil, var det på flera
ställen icke lätt att finna rätta vägen. Då denna, som
ofta hände, mera påminde om ett kärr än en väg,
plägade nämligen bönderna köra ut på prärien och leta
upp nya vägar, hvarigenom naturligtvis uppstod en
mängd spår, som förvirrade den med trakten obekante,
helst som somliga af dem ledde till andra
trakter,—Sa-lemsborg, Falun och hvad allt de hette. Emellertid kom
jag lyckligt fram och blef af mr. L. gjord bekant med
farmaren F., hos hvilken jag skulle arbeta. Jag
följde samma dag hem med honom till hans några mil från
staden belägna farm. På kvällen, då jag efter att ha
varit ute och sett mig om på platsen, åter inträdde 1
stugan, salt der en främmande man och studerade
Hemlandet. F. presenterade honom såsom byggmästaren
Sjödén, som kommit för att fullborda ett påbörjadt
tillbygge till huset. Sjödén, en vid pass 50 års karl med
vördigt sätt och präktigt utseende, mönstrade mig skarpt
genom sina glasögon, återtog derpå läsningen och
förblef tyst en lång stund. Plötsligen sänkte han
tidningen något, blickade ut öfver dess öfre kant på mig, som
tagit plats vid bordet midt emot honom, och sade barskt:
— Är herrn student?
— Ja, svarade jag kort.
Äter en stunds tystnad. Så prasslade det i tidningen
igen, glasögonen syntes öfver densamma, och en ny
fråga riktades mot mig i samma barska ton: "Har han
tagit graden?"
— Nej, blef svaret. Läsningen fortsattes, och jag
väntade hvarje minut, att fortsättning på examen skulle
följa. Men S. ansåg sig visst ha fått veta nog, ty han
bevärdigade mig ej med ett ord mer den kvällen.
Emellertid hade han, som jag sedan erfor, af en eller annan
anledning fattat tycke för mig och funderade redan nu
på att, som han sedermera uttryckte sig, rädda mig
undan "det tråkisja lifvet bland bönder." Sjödén hade sett
bättre dagar i Sverige. 1 Norrland hade han förtjenat
en betydlig förmögenhet på landthandel, men efter sin
hustrus död supit upp alltsamman och derefter af bröder
och vänner förhiclpts till Amerika. Här hade han varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
