Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75 VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
ligt) läst något af dennes verk. Men att våld sam nu»
hämdplaner hvälfde sig i hans hjerna, var alltför tydligt,
och detta framgick äfven af hvad som senare skedde.
Som jag omtalat, tillbragte jag nätterna i Lindströms
apotek. Vid 1 l-tiden samma qväll, sedan apotekaren och
hans bror gått till hvila och jag just stod i begrepp att
lägga mig på mina stolar, hörde jag ett buller på
bakgården. Jag gick ut för att sc efter, hvad som var på
färde, och fann då irländaren der, talande till någon i
andra våningen af huset näst intill apoteket. Det är att
märka, att apoteket och detta hus hade gemensam
bakgård, och att en smal gång ledde från denna ut till
gatan. Då jag kom in. frågade L. mig hvad polismannen
ville.
— Han tillsade folket i huset näst intill att stänga
fönstret och lägga sig, svarade jag.
— Hvad angår det honom, om de ha fönstret öppet
eller stängdt? frågade L.
Inte vet jag. Förmodligen liar ban från
högqvarteret fått befallning att se till, att vi alla lägga oss i
råttan tid och sofva som snälla barn.
— En sådan fähund ! Men så har väl jag också
rättighet att förbjuda honom att föra oväsen vid min dörr!
Under tiden hade apotekarens broder, f. d. sjömannen,
stigit upp och klädt på sig. lian gick nu ut och frågade
polismannen, hvad ban hade inne på bakgården att göra.
— Det angår er inte, mente irländaren; gå ni och
sköt era affärer, jag sköter mina.
All riglit! Men polismannen har inga affärer pä
min bakgård. Er plats är ute på gångbanan. Gå dit, så
skall jag gå in.
Irländaren tog 1111 fram sin revolver och höll der>
spänd mot L. Denne ropade på sin bror, som kom ut.
Gräl uppstod, då både bröderna L. och jag vidhöllo, att
polismannens närvaro på bakgården var opåkallad. Vårt
högljudda tal ditlockade en hel del folk. Bland dessa
voro åtskilliga af de ungdomar, som tidigare på qvällen
deltagit i processionen. En af dem höll sin knyt näfve
midt för polismannens näsa och gaf honom åtskilliga
mindre smickrande eller välljudande benämningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
