Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGABOND OCII REDAKTÖR.
8.1
Och ett af mina obehagligaste göromål var att
genomgå lians manuskript och utmönstra sådant, som röjde
oklar tankegång. När E. fått några glas i hufvudet,
svängde ban ihop de gräsligaste löjligheter, som man
kan länka sig, och lemnade ut dem på sätteriet
tillsamman med det, som ban skrifvit på nykter kaluf.
Men man tordes aldrig låta honom märka, att någon
censur utöfvades, ty då blef ban ursinnig, och som
han var betydligt misstänksam, måste all utgallring
ske i smyg. Han kunde ändå spydigt tindra, hvad jag
hade för mig på sätteriet, om jag dröjde der någon
längre stund, och göra sarkastiska anmärkningar om
tyranni och annat. Men hvad skulle tidningens läsare
sagt, om de på redaktionssidan funnit artiklar sådana
som t. ex. följande:
"I Sv. Tribunen från den föreliggande 11 aug. år
1877 förekommer i en af märket P. V. undertecknad
skrifvelse en liten bit, hvari förekommer en så lydande
bit: Härifrån har i detta synnerliga fall förekommit
en så affattad uppgift, att icke allenast en tillfällig
operator, utan äfven en ganska god tillfällig
verkställföreträdare vid namn C. G. Linderborg."
"Europa anser sig ega förmånsrätt på konsten att
ge ut en tidning. Europa borde komma till Amerika
för att få en liten lektion i tidningsutgifvarekonsten
När Europa snarkar, spottar Amerika i näfvarnc och
tar nya tag. När Europa planterar kålhufvuden, drar
Amerika upp de mest praktfulla blomsterlökar.
Föreställ er t. ex., att en engelsk tidning skulle till den
grad missbruka sina läsares förtroende, att ban, hon
eller den helige ande befallde sina medhjelpare att
gå in i business med honom, hvad skulle väl
menskligheten tänka?"
"Den s. k. bergspredikan, vida skild från
öfvcrste-presternas och de skriftlärdas, tedde sig lika så fjerran
från dygd och sanning, som Henry Ward Beecher i
det hela taget skiljer sig från en sill och en aborre.
D. v. s. sillen är aborre, oeli aborren är en sill. Th er t
is something silly in it anyway. Men låtom oss icke
misströsta."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
