Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
De omringade oss och försökte locka O. ifrån E. och
mig. Berggren hade tydligen underrättat dem om, alt
O., som just afyttrat en hop kreatur, var stadd vid
kassa Då ingen lyssnade till vår begäran att få slippa ut,
gick E. plötsligt till dörren och gaf den en spark, som
kom fönsterrutorna att klinga, samt ropade med sin
barskaste ton: "öppna dörren genast!" Efter någon
tvekan kom den, som hade tagit nyckeln, och öppnade
dörren. O. var öfverförtjust öfver sin räddning. "Hade
ni inte varit med mig," sade han, "så hade jag ofelbart
blifvit rånad." 1 sin glädje och tacksamhet bjöd ban
på middag m. m. Ett af hans ärenden i staden var att
köpa en orgel, och han bad mig hjelpa honom att välja
lit en sådan, jag gick med honom till en af de stora
musikbutikerna, profvade några af orglarne och
föreslog en, som tycktes vara billig nog. O. köpte den. När
\i gingo ut, hviskade köpmannen mig i örat: "Kom
tillbaka om er. stund, skall ni få eder kommission."
Der var således ett tillfälle för mig att förtjena några
dollars, men jag begagnade det icke Många dylika
tillfällen liar jag sedan dess, dumt och opraktiskt, låtit
gå mig ur händerna, blott emedan jag ej kunnat frigöra
mig från idén, att det ligger någonting genant i att
mottaga pengai.
1 det offentliga lifvet deltog hvarken E. eller jag.
Vi besökte icke ens föreningsfesterna utom i
undantagsfall Några gånger var jag dock vid tillställningar, der
de på den tiden mest anlitade och uppskattade svenska
talarne, konsul Sundell och kapten Lange, uppträdde.
De voro båda ganska originella i sitt uttryckssätt.
Sundell i synnerhet älskade ett kraftigt språk och
använde åtskilliga föråldrade fraser, såsom t. ex.: "Så
måge det varda och blifva," "är vordet beskärdt" o. s. v.
Men ban var onekligen en god talare och uttryckte sig
ofta på ett sätt. som närmade sig vältalighetens konst.
Sitt tal vid sällskapet Sveas Tegnérsfest den 13 nov.
år 1882 afslöt han med följ. ord: "Haf tack du
Sveriges store sångarkung! Haf tack, du höga, mäktiga
genius, der du, alstrad, ammad, uppväxt, utbildad och
insomnad vid bröstet af modern Svea, nu liksom en kär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
