Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
I sitt personliga umgänge voro de båda ovanligt
älskvärda. Men vi få ej förglömma, att såsom Elmblad
uttryckte det, "menniskan, om än aldrig så rikt begåfvad
och älskvärd, endast är ett svagt käril i eviga makters
tjenst, men att det gudomliga består, och det är
friheten inom tankens, viljans och känslans område."
En vecka före aftäckningen af vården hade E. i ett
anfall af retlighet beslutat lemna tidningen. Han ref
sönder sina manuskript, skref på en lapp:
"Afskeds-ansökning. Fr. o. m. i dag lemnar jag min plats," och
gick ut med sättaren Eneström, sägande sig aldrig
skola komma igen, utan gå "antingen till Michigan,
Sverige eller Colorado." Om en stund återkom han.
Anderson var då på kontoret och hade funnit lappen
samt sade sig gilla dess innehåll. Jag visste då ännu
icke, att det var en vanlig bluff af E., när ban fått
uppsträckning af A. för sitt slarf, att hota med att
lemna sin plats. Under de följande månaderna
"lemnade" han på samma sätt tidningen tre gånger. Vid ett
af dessa tillfällen satt han en stund och fantiserade oin
att gå ut och skjuta någon af stadens mest framstående
personer, för att bli afrättad "Jag inser näml.," sade
ban, "att jag inte kan styra mig sjelf." Derpå skref ban
på ett papper: "Tack och farväl till Sv. Am :s läsare.
Magnus Elmblad. Det är att hoppas, att prof.
Skar-stedt, som efter n. v. redaktörens afgång kommer att
sköta skutan, skall styra hjulet så, att den gamle
skepparen Herman Roos icke vänder sig i sin graf
annorledes än i högönsklig välmåga." Innan ban fick
tillfälle att lemna ut det till sättning, tog jag emellertid
papperet för att införlifva det med mina samlingar.
Redan på hösten 1880 ville A. ock göra sig af med E.
och skicka erter den förut omnämde "Boston-Svvenson"
till min hjelp. Denne sände esomoftast bidrag till
tidningen och fick i ersättning behålla de prenumerationer
ban kunde anskaffa i Boston. På 1870-talet hade hån
tillhört pressen i Chicago. Jag har redan omnämt den
ovettiga artikel ban då skref om A. Ett par andra
lika saftiga skref han likaledes i tidningsutgifvaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
