Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
VAGA B OND OC1I REDAKTÖR.
teatern och hade en tid tillhört Selinders s. k.
"barnteater." I Chicago egnade han mycken tid åt den
teatraliska konsten och uppträdde många gånger på scenen.
Så spelade han med stor framgång Sjövalls roll i Ett
resande teatersällskap och innehade likaledes roller i
pjeserna De båda döfva, I tjenst åstundas, I klädlogen
ni. fi. samt i de af Wicklund författade skådespelen En
öfverraskning och Kronjuvelerna på nordsidan. All–»
dessa uppfördes i Chicago under åren 1881-3, men det
var först i slutet af 1880-talet som S., efter att på
våren 1888 ha tillsammans med en af honom sjelf och
skådespelaren Carl Pfeil bildad teatertrupp besökt
Mo-line och Minneapolis, upphörde att personligen deltaga
i teaterlifvet, fast han äfven sedermera egnat det både
moraliskt och finansielt understöd. S. besökte mig
ganska ofta under det första året af mitt äktenskap, Sedan
gifte han sig sjelf, och jag råkade honom mera sällan.
Han tyckte mycket om att mystifiera sina vänner, och
del var en lång tid, hvarunder man omöjligen kunde
komma på det klara med, huruvida han verkligen var
gift eller ej. Ryktet påstod det förra, men han sjelf
pratade hit och dit så förvirrande, att man ej visste,
hvad man skulle tro. Wicklund omtalade från sitt
första sammanträffande med S. följande komiska episod.
Sedan S. bjudit honom med sig upp på sitt rum,
förevisade han honom en insektsamling. Medan W.
betraktade denna, smög S. sig till den mörkaste vrån i
rummet och ropade åt W. att titta dit. Då W. vände sig
åt det håll, hvarifrån rösten hördes, såg ban cn lång,
smal, i cn svart kappa insvept figur, hvars hufvud
liknade en dödskalle. Men den hade lif, ty den nickade
upprepade gånger. Ansigtet liknade Schultz, men håret
var försvunnet. Efter en stund slängde figuren kappan
af sig, steg ned från en trälåda och kom emot W. med
en peruk i handen. S. hade under en sjukdom kort
efter sin ankomst till Amerika förlorat det mesta af
sitt hår. En specialist, som lofvat återställa hårväxten,
gaf honom en medicin, som i stället dödade
hårrötterna. Redan vid knappt 20 års ålder hade S. på detta sätt
blifvit tolall skallig och sett sig nödsakad att använda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
