Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGABOND OCH REDAKTÖR.
189
komma i besittning af dess premium, Solon
Robin-sons stora farmbok, bums prenumererat, ehuru de sä
vidt jag vet ej hyste något särskildt intresse för
jordbruk. Men det var deras natur att vara bjelpsamma
och tillmötesgående, och jag glömmer aldrig
Lindstrands (den sedermera under psevdonymen onkel Ola
allbekanta kåsören) festliga uppsyn, när jag kom in
i hans urmakeributik med mina tre böcker och ban
ropade: "Hur mycket kosta de? Hit med bela högen!"
Då det var så motigt i Chicago, beslöt jag pröfva
min lycka på landsbygden. Jag laddade en väldig
"sat-cliel" full med böcker, —- berättelser, reseskildringar,
psalmböcker, litet af hvarje, och gaf mig i väg.
Chai-scr, Tribunens egare, likaledes en hjelpsam och
hygglig menniska, försåg mig med ett jernvägspass till
Kansas City och lofvade mig kommission, om jag
kunde skaffa några prenumeranter åt lians tidning. Den
5 juni anträdde jag min resa. Efter ett kort uppehåll
i Röck Island, der jag förgäfves sökte träffa dr.
Lindahl, fortsatte jag till stationen Buckley i Missouri,
545 mil från Chicago. I dess närhet skulle min vän
Onsdorff ha sin farm, oc.h vidare skulle der finnas ett
svenskt samhälle, i hvilket jag ämnade utbjuda mina
böcker. Det var 5 mil till Onsdorffs farm, och i
stekande soihetla vandrade jag dit med miti nära 60
lbs tunga bokbörda på axlarne. Omsider hann jag
målet, alldeles utschasad, blef hjertligt mottagen och
inbjuden alt hvila ut några dagar. Jag stannade ett par
dagar hos O., hvilken var vänlig nog att följa med
mig till New Camhria och göra mig bekant med ett
par svenska affärsmän, som jag fick nöjet anteckna
som prenumeranter. Sedan vandrade jag till det
svenska nybygget norr om Buckley, hvilket jag under cn
veckas tid genomströk härs och tvärs, utbjudande initia
varor. Der bodde omkring 40 svenska familjer,
mestadels waldenströmare och många af dem omöjliga
att tala reson med. En qvinna försäkrade mig, att
hon och hennes nian vid sin utvandring till Amerika
6 år förut medfört från Sverige alla böcker, som jag
möjligen kunde ha. Då jag fogligt anmärkte, att det
V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
