Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VAGA B ÖN I) OCH REDAKTÖR.
281
Att hon, befriad ur sitt tvång,
Ur mörkrets anatem,
Måhända lysa skall en gån g
I Sveas diadem
Som rosen, sprungen ur sin knopp,
Som stjernan, när hon klarnat opp
Om qvällen ofvan fjällets topp
Kring himlens mantelbräm."
Oaktadt stundens allvar var det omöjligt för
dekla-matören och mig att hålla oss allvarsamma. Elmblad
hade nämligen genom flitiga libationer blifvit upprymd
och. lät under poemets uppläsning undfalla sig den ena
komiska anmärkningen efter den andra. Än mumlade
ban något om "olämpligt rim," än förklarade han, att
skalden "såg fånig ut," än hette det barskt: "Aset har
fyllnat till." Vid ett tillfälle när L., för att inlägga
mera kläm i uppläsningen, rynkade pannan och kastade
sin blick från papperet på oss, böjde E. sig öfver till
mig och sade: "Jag har sällan sett ett intelligent
ansigte till den grad förstördt af fånighet," hvilken
anmärkning nära nog kom asabarden att tappa
koncepterna. En stund efteråt, då ban tillät sig en anmärkning
mot Runebergs skaldestycke "Hanna," röt E.: "Vet hut,
fähund 1" och ville klappa till honom med sin käpp.
Slutet på den i öfrigt högeligen angenäma samvaron
blef, att vi på gammalt Chicago-manér måste hjelpa
brodern Magnus hem. Hans moder satt uppe och
väntade och tackade oss med tårar i ögonen för vårt besvär
med hennes något oregerlige son. En dag, då jag kom
till Elmblads, hade Magnus ej varit synlig på ett par
dagar. Gubben besvor mig att söka rätt på honom.
"Min son, min son!" ropade han, "skaffa mig åter min
son!" Jag lyckades också finna honom i ett logihus
nere i staden och öfvertalade honom att gå hem. Jag
och min familj voro den dagen bjudna dit på middag,
och det var riktigt gripande att se de förtjusta blickar
med hvilka gubben betraktade sin återfunne son. Hos
Wadström fick jag tillfälle att beskåda hans
utomordentliga porträttsamling. Den bestod då af öfver 10,000
nummer. Han hade bl. a. 400 olika porträtt af Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
