Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
354
VAGABOND OCH REDAKTÖR.
och arrenderat en farm. Den förut omnämde
beskedlige Billy Palmer hade tyckt så synd om dem, der de
sutto i en tarflig koja utan synbara inkomster, att ban
erbjöd Webb att fä gräfva upp hans potatisgröda och
behålla en viss andel deraf i arbetslön. Dessutom
lånade han W. en gammal häst. W. visade sig tacksam
för tillfället till arbetsförtjenst. Men då ban innehaft
den arrenderade farmen ett år, köpte ban belt oväntadt
två farmar och betalte kontant öfver $4,000. Det
upptäcktes då, att ban i Virginia skattat för egendom,
taxerad till $7,000. Palmers häst behöll ban, tills den dog,
3 år derefter. När jag nu ville sälja mina kor,
uppsökte jag först och främst Webb, som strax köpte 2 at
dem för $50. På honom kunde icke tillämpas
Macom-bers påstående, att innevånarne i Virginia äro så
dumma, att de "icke ens ha vett att gä under Iak, när det
regnar." W. bodde eländigt, i en usel stockhydda, och
hans hela bibliotek utgjordes af ett ex. af Hostetters
medicinska almanacka, som ban fått till skänks i ett
apotek i Vancouver, men ban förstod konsten att
förtjena eller rättare spara pengar. "There is möre in
saving than in making," sade han också sjelf vid ett
tillfälle. En gång åkte jag med honom och farmaren
Cresap till Portland. Vi lågo om natten vid en
lägereld, som vi uppgjort invid en bäck. Då vi tidigt på
morgonen kraflade oss ur vår bädd, en hög med
ormbunkar, sade C.: "Jag skulle tycka om att just nu finna
ett $20-guldstycke här." — "Ja," inföll W. med ett
plirande ögonkast, "det nöjet skall jag möjligen skaffa
dig, om du lägger ett par sådana mynt på marken." Man
påträffar ibland den sanna humorn, der man minst anar.
Traktens storfarmarc var emellertid <len förut ofta
omnämde Goodnight. G. hade kommit från Missouri
i början af 1870-talet och hade karfvat ut en fin farm i
den täta urskogen. Han var en outtröttlig arbetare
och hade tillkämpat sig en tryggad ställning. Ett àr
sålde ban smör för nära $700, något som i dessa nejder
betraktades som en nästan furstlig inkomst. Farmen
sålde han några år efter det jag flyttat från trakten,
hvarefter han slog sig ner i Vancouver, der hans äldste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
