Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Duskap — bortläggandet av titlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om deras föräldrar inte äro mycket goda vänner.
En tioårig pojke säger således: »Får jag bära fru
N. N:s kappsäck?» Det låter väluppfostrat, inte
»tants kappsäck».
I somliga landsändar säga barnen i stället för
tant moster. Där är varje främmande fru moster.
Det behöver ju inte sägas att det är nästan ändå
värre än att vara tant åt alla traktens barn.
Blir man tant och farbror med
sina barns kamrater?
Inte nödvändigt. Lär man känna dem som helt
små, säger man naturligtvis du till dem, men
träffar man dem först när de gått och läst, säger man
först herr, fröken. Kommer de sedan ofta till ens
hem, föreslår man dem att säga tant (farbror).
Senare i livet upphör farbror- och tantskapet, om
man ej fortfarande träffas eller om man ej
kommit att bli nära vänner.
Hur föreslå herrar du?
Den äldre eller högre i rang säger: »Jag
föreslår att vi bli närmare bekanta» eller »Kunde inte
vi lägga bort titlarna?» Varpå den andra svarar:
»Tack för vänligheten.» Och så är det gjort —
handskakning behövs ej.
Förblir man du hela sitt liv
med gamla dubekantskaper?
Ja, har man gått i samma skola, förblir man
i allmänhet, men ej nödvändigt, du livet igenom,
likaså om man tillhört samma kår och varit du,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
