Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Omkring en bjudning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag inte bjuda honom, förrän han bjudit mig —
och bjuder han inte, kan det anses, att umgänget
har upphört. Undantag finnas, t. ex. när personer
i hög rang eller mycket goda
förmögenhetsförhållanden bjuda, särskilt yngre par, som då egentligen
inte behöva tänka på att bjuda igen mer än en eller
annan gång.
Men bjuds nu någon person inom umgänget
tydligt på återbud, det vill säga i sista stund, så
gäller ej
inbjudningen, denna bjudning hänger så att säga
i luften. Gästen behöver ej bjuda igen, förrän han
varit hos värdfolket på en regelrätt bjudning, dit
han bjudits i laga tid.
Efter bjudningen skall man
tacka för sist,
vilket bör ske inom en vecka (vill man göra visit,
se Visiter). Gör man ej visit skickar man kort —
(se Korrespondens).
Även om det är ungdomen i en familj, som haft
bjudning, tackar man inte dem utan föräldrarna,
liksom inte heller inbjudan på kort utfärdas i
ungdomarnas utan i föräldrarnas namn. Har man
varit gäst på en kollektivbjudning ■— en kårbal, en
mäss eller dylikt tackar man dem som utfärdat
bjudningen, t. ex. krigsskolan, mässen. Men man
tackar inte för sist
för alla bjudningar. Det vill säga träffar man
värdfolket, säger man även efter ett kafferep el. dyl.
»tack för sist, så trevligt vi hade» och de svara:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>