- Project Runeberg -  Om den etiska seden /
3

(1897) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Såväl i den enskilda menniskans lif som i det menskliga
samhällslifvet kan man urskilja en mångfald af särskilda seder.
Hvarje sed fattas då såsom ett mer eller mindre konstant
verksamhetssätt inom ett särskildt lifsområde. Men i större eller
mindre omfattning kunna många särskilda seder hos en
menniska eller inom ett samhälle hafva ett sådant sammanhang med
hvarandra, att de utgöra momenter i ett helt. Detta hela kan
då fattas såsom en dem alla omfattande sed. Äfven denna
omfattande sed är ett konstant verksamhetssätt inom sitt lifsområde.

Äfven om man icke tager i betraktande någon annan
bestämning hos seden än den, att hon är ett konstant
verksamhetssätt inom ett lifsområde, kan man lätt finna, att hon är en
väsentlig form för mensklig odling. Den ordning och den
samstämmighet, som fordras för ett konstant verksamhetssätt, höra
till den menskliga odlingens oumbärliga förutsättningar. Det
menskliga bildningsarbetet har ock jemte andra uppgifter den
att utbilda seder. Den enskilda menniskans uppfostran består
till väsentlig del i utbildning af hennes seder. Utbildningen af
familjeseder eller hemseder, af folkseder och af humana eller
allmänt menskliga seder tillhör det menskliga odlingsarbetet eller
civilisationen, och utan en viss grad af sådan utbildning kan intet
menskligt samhälle komma till stånd.

Ännu mera märkbar blifver sedens betydelse såsom form
för mensklig odling, om man riktar uppmärksamheten på
skilnaden mellan goda och dåliga seder. I seden ligger en bildbarhet
icke blott till större stadga och ordning utan äfven till
samstämmighet med menskliga syftemål af olika art. Derigenom kan det
i och genom en sed gifna konstanta verksamhetssättet komma
att befordra ett ur en viss synpunkt godt ändamål eller ock ett
ondt. Ett sådant godt ändamål är det naturenliga tillstånd, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:00:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/etiskased/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free