- Project Runeberg -  Om den etiska seden /
13

(1897) [MARC] Author: Carl Yngve Sahlin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

först deri, att man alldeles icke säger djuren hafva seder icke
heller om menniskor säger, att de hafva seder förr än de
kommit till en viss högre grad af utbildning. Sålunda förutsätter
seden en viss högre grad af afsigtlighet och planmässighet, äfven
då man sträcker sedens betydelse så långt nedåt, som
språkbruket möjligen kan medgifva. I vissa sammanställningar kan
väl seden få en lägre betydelse än den vanliga, såsom då man
talar om seder och bruk, om plägseder och om sedvänja, men
häri ligger ingen anledning att neddraga betydelsen af sed för
sig tagen. Lika litet finnes någon sådan anledning i den lägre
betydelse som en motsats mot goda seder nämligen oseder fått
i språkbruket.

Det är dock icke blott genom den högre graden af
afsigtlighet, som seden skiljes från vanan. Vanan kan tydligen höjas
till högre och högre afsigtlighet, men det är icke gifvet, att hon
derigenom kommer att erkännas såsom sed. Det fordras äfven
af seden, att hon i högre grad än blotta vanan skall ega
betydelse för menniskans själslif. Så må t. ex. vissa vanor rörande
diet och klädedrägt höjas till mycket bestämd afsigtlighet och
beräkning, men till en menniskas seder räknas de likväl icke.
Till en persons seder räknas vanligen endast sådana
verksamhetssätt, som konstituera hans uppförande eller förhållande. Häraf
följer att, fastän både seden och vanan tillkommit och bibehållas
genom fri verksamhet och närma sig till den instinktmässiga
verksamhetens omedelbara naturbestämdhet, så har dock för seden
friheten och den dermed sammanhängande medvetenheten en vida
större betydelse än för vanan. Vanan kan vara långt mera
passiv än seden. Seden har ett intimare samband med det
tänkesätt och det handlingssätt, hvarigenom hon kommit till stånd.
Hon framträder såsom ett menskligt lefnadssätt och närmar sig
såsom sådant till den omedelbarhet och obrutna kontinuitet i
lifsverksamheten, som tillhör det instinktmässiga lifvet, men är
likväl väsentligt bestämd af tänkesättet och handlingssättet och
oskiljaktigt förenad med dem.

Deraf, att seden har den nu angifna karakteren af menskligt
lefnadssätt, följer att hon är i högre grad organisk än vanan.
Derföre stå ock de särskilda sederna i ett mera organiskt
sammanhang med hvarandra än de särskilda vanorna. Likväl äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:00:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/etiskased/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free