Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om den etiska seden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilkoren för verklighet i och genom den sedliga viljeverksamheten.
Den sedliga verksamheten måste vara bestämd med
afseende på sin riktning, sin fortgång och sin fulländning. Så
förhåller det sig med hvarje ändamålsenlig verksamhet. Riktningen
måste vara gifven i sjelfva utgångspunkten. Hon bestämmes af
det inre, som angifver verksamhetens art. I fortgången ligger
den ordning, i hvilken de särskilda verksamhetsmomenterna hafva
att framträda. I fulländningen vinnes den harmoni eller
samstämmighet och fullständiga bestämdhet eller konkretion och
individualitet, som tillhör allt verkligt och särskildt allt lefvande.
Då nu den sedliga viljeyttringen med sina grundformer
tankes i förhållande till den sedliga viljan såsom förmåga, har
man att fatta viljan såsom grund till yttringen i det hela och
såsom grund till hvar och en af yttringens grundformer genom sin
motsvarande grundform. Grund i inskränkt bemärkelse är viljan
såsom den bestämningsgrund, eller det inre, som angifver arten
af den sedliga viljeyttringen. Dygden är viljans riktning på den
sedliga bestämningsgrunden, den sinnesriktning, som är fäst vid
denna bestämningsgrund eller vid den i och genom honom gifna
arten af verksamhet eller närmare bestämdt af lif. Af viljan
såsom sedlig karakter får sålunda viljeyttringen sin
grundbestämdhet. Denna hennes grundbestämdhet kan betecknas såsom ett
tänkesätt i praktisk bemärkelse eller, såsom Boström i de
ofvannämnda föreläsningarne kallar henne, ett tanke- och vilje-sätt. Då
det är vanligt att, när fråga är om menniskans praktiska lif, taga
hennes tänkesätt såsom gifvet i och genom hennes karakter och
såsom röjande denna, begagna vi den enklare beteckningen
tänkesätt. Pligten är den af sedelagen fordrade handlingen. Af
sedelagen får då viljeyttringen sin lagbundenhet. Det hos
handlingen, som bindes af lagen, är handlingssättet. Opus morale säges
vara verksamhetens af dygden och pligten omedelbart härflytande
resultat. Detta resultat är ändamålsenligheten i viljeyttringen
eller det ändamålsenliga verksamhetssättet. Sin ändamålsenlighet
får viljeyttringen af den sedliga viljan såsom det högsta goda.
Såsom i ock för sig god eller såsom ändamål i och för sig sjelf
sätter den goda viljan det sinnliga, som är bestämbart genom
henne, i sådant förhållande till sig, att det derigenom blifver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
