Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - No. 2. 15. januar 1929 - Den senaste utvecklingen inom elektrovärmeområdet. Av ing. O. Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROTEKNISK TIDSSKRIFT 1929, No. 2
ning av den maximala förängningen i % av den fram
strömmande vattenmängden gjordes först en serie försök
med olika stråldiametrar (7 —l5 mm) vid atmosfär
tryck, och befanns glädjande nog det sökta värdet
vara synnerligen konstant, oberoende av stråldiametern,
med ett medelvärde av 1,77%.
varje ljusbågsbildning.. Ett dylikt munstycke visas
ä fig. 4. Munstyckets spets är utförd av elektrisk iso
lerende material, exempelvis porslin eller steatit, och
strömmen tillföres vattnet innanför detta munstycke,
å en betydligt utvidgad tvärsektion, medelst ett galler
av gjutjärn.
Genom denna anordning kommer strömmen att
överföras till vattenstrålens hela tvärsektion, i stället
för endast till omkretsen, och av utförda försök fram
går, at med denna anordning kan utan någon som
helst olägenhet till strålen överföras avsevärt större
effekt än som strålen med hänsyn till en lugn förång
ning kan belastas med.
Beträffande strömövergången till motelektroden var
det att vänta, att förhållandena skulle ställa sig olika
vid uppåt och nedåt riktade strålar, emedan i förra
fallet vattnets retardation pä grund av tyngdkraften
gör strålen tjockare uppåt, under det att i senare fallet
vattnets acceleration gör strålen tunnare nedåt.
Av utförda försök framgick också, at den effekt,
vid vilken ljusbågsfenomen börja visa sig vid motelek
troden, ligger väsentligt högre vid en uppåtriktad stråle
än vid en nedåtriktad. Vid en nedåtriktad stråle in
träde ljusbågsfenomen ungefär vid den maximale effekt,
med vilken en dylik stråle med hensyn till sin egen
sammanhållning kan belastas, vid uppåtriktad stråle
inträffa ljusbågsfenomenen först vid avsevärt högre effekt
än som strålen i och för sig kan belästes med. Då
den uppåtriktade strålen dessutom bjuder avsevärds
fördelar ur konstruktiv synspunkt, ha vid de praktiska
konstruktionerna huvudsakligen snett uppåt riktade
strålar kommit til användning. En dylik stråle under
full belastning i fria luften visas å bild 5.
Beträffande regleringen av effekten genom för
ändring av strålens längd kunde vid de törenämnda
försöken konstateras en synnerligen god överensstäm
melse mellan på förhand gjord beräkning och mät
ningarnas resultat. En förändring av strållängden från
150 mm til 1.000 mm vid konstant framströmmande
vattenmängd medförde en effektminskning ned till
15 % av den usprungliga, och kan denna reglering
sägas närma sig idealet, då den sker fullt kontinuer
ligt, och kan utföras mycket snabbt, d. v. s. på en ä
två sekunder.
För att få underlag för bestämning av själva strå
lens övre belastningsgräns (som sådan har antagits den
effekt, vid vilken ljusbågsfenomen börja visa sig i
själva strålen), har utförts en serie belastningsprov med
olika stråldiametrar, vattenhastigheter och ångtryck,
varjämte bestämningar ha gjorts ä huru den av strålen
upptagna effekten ändras vid förändring av strålens
längd under i övrigt konstanta förhållanden.
På basis av dessa rön ha utförts ett par ångpan
nor. Den ena av dessa ångpannor är på 1.600 kW
vid io.ooo volt och är installerad i en större
fabriksanlägning, som lörfogar över 1.600 kW
året om. Dagsbelastningen var mycket ojämn, och
praktiskt taget ingen energi uttogs på natten.
Problemet var nu att i en ångpanna upptaga
all denna överskottsenergi och använda den. för upp-
Beträffande risken för direkt överslag längs strålen
mellan munstycket och motelektroden har konstaterats,
att vid ett spänningsfall av i.ooo volt per cm strål
längd sådan risk ännu icke föreligger. Vid bestäm-
Fig. 6 visar schematiskt en ångpanna med vatten
strålar. En cirkulationspump suger pannvattnet vid så
låg nivå, att ångbildning i sugröret ej behöver risi
keras, och trycker in det i ett i pannen anbragt, längs
pannen gående, vridbart rör, som uppbär strålmun
styckena. Motelektroderna uppbäras, förutom av gen«m
förningarna för de elektriska ledningarna, av stödisola
torer, och äro så formade, att strålens längd ändras
vid munstycksrörets vridning.
Fig. 6.
Fig. 5-
16
tfe=C
–1- «
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
