Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Ett och annat ur visitlådan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Stockholm, är hemma i alla lagstadgar och vet hvar
alla menniskor bo.
Den senare delen af dagen använder hon till att
verka godt för de många som anropat hennes hjelp;
hon besöker, om så fordras, de rika, hvilka aldrig
neka att emottaga henne i sina arbetsrum, emedan
hon lika fort som tydligt, och utan omsvep för dem
framställer sitt ärende om hjelp, och emedan hon
aldrig genom jemmer och klagovisor söker att röra
deras hj er tan. Under sina vandringar i nödens
boningar har hon aldrig blifvit förolämpad; de
lägsta sinnen synas ödmjuka sig för hennes godhet
och välbekanta välgörenhet.
Man skulle tro att hon har att tacka naturen för denna
verksamhetsanda, detta glada, jemna lef-nadsmod. Men
så är det ej; sin fars bortskämda gunstling och hela
husets »ögonsten», samt af ett lättjefullt och på
samma gång retligt lynne, har hon haft mycket att
kämpa emot, innan hon kunnat besegra sina fel och
blifva hvad hon nu är. Hade ej mamsell Bremer sagt
mig att så förhåller sig, skulle jag ej kunna tro
det. Hennes förträffliga mor och hennes egen vaknade
pligtkänsla var hennes hjelp, näst Gud, att segra
öfver sig sjelf. Äfven som helt ung flicka måste
hon likväl varit god och deltagande, ty det berättas
om henne att hon i skolan tog en liten, af naturen
vanlottad flicka under sitt synnerliga beskydd. En
annan gång hade en tjenstgosse fått ett djupt sår i
sitt knä, Som detta tilldrog sig på landet och ingen
läkare kunde fås, förband den unga Lotten såret
och skötte det sedermera så väl och omsorgsfullt,
att det läktes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
