Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Julens firande - Femtonde kapitlet. Pauvres honteuses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
altaret och der bakom strålade ett förbländande
ljussken. Det föll på presten i sin praktfulla
messkåpa af guldbroderadt purpursammet; det belyste
hela massan af menniskor, uppe på läktarne och nere i
bänkarne. Hela församlingen var i blott två färger:
svart och rödt. Den förstnämnda är antagen vid alla
stora högtider och äfven på hufvudet hade alla qvinnor
- och de voro öfvervägande största antalet - svart
hatt eHer silkesduk. Denna dystra färgton erhöll
emellertid en behöflig relief genom alla ansigten
som lyste grannt rödlätta.
Hvarje hj ert a måste känna en djup andakt, då
orgelns toner brusade genom hvalfvet och alla rö^
ster höjde lofsången:
»Höga Majestät, vi alle,
För dina fötter nederfalle» etc.
Panvres
Klockan half två juldagsmiddagen stodo tant Fredrika,
Hanna och jag till vår stora glädje valbehållna
utanför dörren till det gamla, låga huset vid
Lundtmakaregatan. Jag sade till vår stora glädje,
emedan hvar och en af oss hade en hel hop bräckliga
saker att bära, tårtor, bakelser, vinbuteljer och
glas. Med stor svårighet och i ständig ångest hade
vi praktiserat oss fram på de öfver all
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
