Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Lappland och lapparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
ens mark, men knappt har den kloka renen vädrat lukten
af sin föda under snön, och börjat skrapa undan denna
med hofven, förrän en vredgad nybyggare kommer och kör
bort den skrämda hjorden och äfven dess egare från sin
egendom. Häpen och okunnig rörande lagparagrafer, tar
lappen åter upp sitt tält och vandrar tålig med familj
och renar inåt skogen. Han har der ej förr hunnit
slå upp sin torftiga boning, än en annan nybyggare
kommer. Detta är hans nyodling. Men han vill icke
vara obillig; lappen må i frid slå upp sin hydda der
för vintern; renarne få blott ingalunda vara qvar;
de göra skada i skogen och den hör honom till.
Att beröfva en svensk lapp sina renar, är detsamma
som att beröfva honom lifvet; - hvad skall han
annars lifnära sig af, sedan nybyggaren tagit bort
hans fiske?
Hvad som bidrager att göra taflan ännu mörkare, är att
nybyggarne vanligen äro ett hårdt och laglöst slägte,
ofta nationens afskum. Att hedrande undantag gifvas
är naturligt - så t. ex. missionären Læstadius,
ättling af en nybyggarfamilj, som under omkring
hundra år från fär till son gifvit prester åt
Arjeplougs församling. Hans egen fär hade emellertid
lärt guldsmedsyrket i Stockholm* återvände sedan
till Lappmarken och blef derstädes inspektor vid
Nasafjells silfvergrufva med årlig lön af omkring 60
riksdaler. Det är rörande att läsa Læstadii berättelse
om familjens försakelser och lef-nadssätt. Sjelf måste
han varit af en ren och ädel karpkter, ty efter att
i Upsala hafva erhållit en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>