Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet. Lappland och lapparne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sara Albertina Månsdotter, tillika med den
unga föreståndarinnan i en skola der den lilla
lappskan inhemtar sina kunskaper. Jag skulle
önska att jag kunde relatera äfven den förstnämndas
lefnadshisto-ria;denär i sanning af intresse och gör
henne der-jemte så mycken heder att hon här alltid är
en aktad och välkommen gäst. Men jag måste inskränka
mig till lappqvinnans.
Hon är tjugusex år gammal, mycket intelligent, talar
svenska väl och är ingalunda blyg och tafatt; hennes
okonstlade enkelhet är derjemte rätt behaglig. Hon
kom, klädd i sin bästa drägt. Lappqvin-norna äro
skickliga sömmerskor och alla sina kläder hade hon
sjelf sytt. Hennes lifstycke var åt båda sidor prydt
med konstrika ornamenter af silfver och messing, som
hon ärft af sin mor. Hennes vigselring var af silfver
och försedd med en liten plåt. I fickan hade hon en
rund silfversked med kort handtag, lik en liten skopa,
gåfva af brudgummen på lysningsdagen.
Som alla sina landsmän, är äfven Sara Albertina sin
fosterbygd mycket tillgifven; hon älskar ;dess höga
fjell, dess djupa snö, och finner det här-stådes
alltför varmt, liksom jag af motsatt anledning tycker
det vara nästan för mycket kallt.
I sin egen hembygd har hon varit van att följa
renhjorden, som ofta leder sin egare långa sträckor
fram öfver det vilda, öde landet. Detta nomadfolks
personliga tillhörigheter äro ganska fåtaliga. Hon
skrattar åt föreställningen om att en lapp skulle
ega en klocka.
- Hvad skulle han med den? säger hon. Un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
