Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åttonde kapitlet. Fortsättning om Upsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
traditionen och historien. Eländiga kojor stå nu der
kungahuset varit bygdt. Af det forna templet finnes
likväl några spår, om, som man påstår, några af de
väldiga gråstenar som utgöra en del af kyrkans mur,
verkligen äro qvarlefvor af det gamla offerhuset.
Vi stego upp på en af de tre ofantliga grafhö-garne -
den som bär Odins namn, ehuru hans ben sägas hvila
i en ättehög nere i Småland, der landt-folket menar
att hans vålnad ännu emellanåt visar sig. Vi satte
oss deruppe i det klara solskenet och sågo på en
half mils afstånd den imponerande domkyrkan i den
forna oansenliga köpstaden Aros, belägen ej långt
från Upsala - nu ungdomens och vishetens stad.
Af Ebba hade vi fått veta att vår Maria i dag fyllde
tjuguett år. Då derföre våra studenter, i gammal,
skandinavisk styl kommo upp med ett o-fantligt
dryckeshorn, fyldt med skummande mjöd, brygdt efter
Freys eget recept, togo vi det och drucko först:
En skål för Frey, i hvars dagar jorden alltid bar
ymniga skördar, och ständig fred herrskade! En skål
för gamle Odin, en för Thor; och framförallt en skål
för vår Maria, som är ensam mera värd än alla de
gamla hednamajestäterna tillsammans!
Sedan vi kommit ned ifrån högen, gjorde vi ett besök
i en folkskola nere i dalen, der en hop af allmogens
barn i läppiga kläder, gossar med tofvigt hår och
flickor med rutig bomullshalsduk knuten under hakan,
lärde sig läsa och skrifva af en tarflig men beskedlig
skolmästare. Öfver skolhuset susade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
