Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Grannar och vänner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
Regnskurarna kunde ej hindra de unga från sina älskade
svenska lekar ute på den stora, sandade gården. En
praktfull regnbåge hvälfde sig för en stund öfver
trädgården och så kom åter en häftig skur, som
jagade den glada skaran in i flygeln, der de äldre
sutto under trefligt samspråk bland rosor och höga,
hvita petunier.
Efter théet, då äfven stora fat smultron och hallon,
samt mycket annat godt var att välja på, blef musik,
och bland andra stycken utfördes ock den vackra,
rörande negersången »Mary Blane» ganska väl af fyra
unga sångare, af hvilka ingen kände engelska språket,
men som alla hade lärt sig orden för att dermed göra
tant Fredrika ett nöje; man visste nemligen att denna
sång var hennes favoritstycke.
Att förskaffa andra något nöje, framför allt att göra
min goda, varmhjertade gamla vän en glädje, är den
rådande andan i detta hem. Så t. ex. hörde husets
yngste son, Knut, onsdags afton att hon önskade få
några små uppdrag uträttade i Stockholm, och han bad
om lof att följande morgon få resa med mjölkbudet
för att tj ena henne. Väderleken var regnig och
hotande, men Knut lät sig icke afskräckas af några
små betänkligheter, då frågan gällde mamsell Bremer:
det hjelpte icke ens att hon sjelf bad honom uppskjuta
sin färd; den raske gossen ville ej lyssna till några
förslag om dröjsmål. Sedan han på qvällen gått tidigt
till sängs, var han uppe redan klockan ett på morgonen
och for af med mjölkbudet, samt var ordent-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
